Varning för inkorrekt blogginlägg

Skaffade ganska nyligen face-book av anledningen till att jag ville få
fart på bloggen och sprida mina budskap till ett större antal läsare.
 
Och under den tiden som jag har haft face-book har jag snurrat runt
för att kolla vad folk har delat för saker.
Och en av mest delade sakerna har b la varit det uppmärksammade
våldtäktsfallet där 6 killar våldtagit en tjej och blivit friade.
 
I just detta fall så känner jag att flickan gick ett hemskt öde till mötes
och oavsett vad jag egentligen vet så känns det hemskt att läsa om detta.
 
Men här kommer också en reflektion på våldtäkter för övrigt som kanske
gör att jag tappar halva läsarantalet och att ni tappar respekten för mig osv
men jag måste faktiskt säga och skriva detta för denna blogg är en blogg
där mina sanna och uppriktiga åsikter skrivs ner och det vore fel
av mig att göra någonting annat än just det.
 
Jag känner mig kluven när jag läser om vissa våldtäktsfall.
Och varför jag gör det är för att jag har känt till för många våldtäktsfall
där kvinnan använt brottet i uppmärksamhetssyfte eller som hämnd.
 
Bara från området jag växte upp så har jag vart med om två fall där
kvinnorna nästan ödelagt två mäns liv för att få uppmärksamhet.
Som tur var så erkände i alla fall den ena kvinnan att hon ljugit men
i det andra fallet vet jag inte hur det gick.
 
I många år har jag även följt en kvinnlig journalist och skribent som ägnar sig
åt att ta upp fall där kvinnor varit skyldiga till brotten.
Med bland dessa finns fall där männen blivit av med vårdnaden för att
mamman anklagat dom för pedofili m.m och även fall där män blivit
felanklagade för övergrepp och våldtäkter.
 
Därför är jag inte en av dom som hoppar på dela-länken det första jag
gör för att jag ska visa sympati för något jag egentligen inte vet någonting om.
Vi människor har en förmåga att falla för domino-effekten.
Lägger någon upp något som är hemskt och uppmanar alla att
göra likadant så vill vi hoppa på det empatiska tåget på en gång och
delar länken fortare än solljuset tar sig fram.
Utan att egentligen inte ens ha en aning om vad vi delar eller
lägger upp på våran hemsida så att alla kan trycka på like-knappen.
Handen på hjärtat, hur många av dom som lade upp det senaste om
gruppvåldtäkten tror ni ens hade läst om detta eller visste vad det handlade om?
 
Våldtäktsfall och pedofilfall står mig nära om hjärtat eftersom jag dels
är kvinna och dessutom har två döttrar.
Skulle en man någonsin lägga sin hand på någon av dem så kan
jag garantera att den människan skulle gå ett tragiskt öde till mötes inom en väldigt kort tid.
Men eftersom jag även har en bror, en man och flera manliga bästa vänner
så har jag även en väldigt låg smärttröskel för kvinnor som kastar ut
sig anklagelser och lögner som kan vara förödande för en mans liv.
 
Det som gör mig mest förbannat är att det finns så många kvinnor därute
som har blivit våldtagna som inte vågar anmäla eller berätta om detta för
att dom är rädda att folk ska misstro dem.
Dom riktiga offren drabbas av att bara en enstaka kvinna använder
något så brutalt till att få uppmärksamhet.
Man lyckas ta fokus från dom som verkligen lider i tystnad för
att sedan rikta rampluset mot sig själv.
 
Nästa sak som får mig att se rött är när man gör en våldtäktsfråga till en
rasism och etnicitetsfråga.
När rasister och sd-sympatisörer kidnappar våldtäktsfall och håller dem som gisslan
i en oroväckande rasismsdebatt.
 
Observera att man bara använder fallen i propagandasyfte och att
rasister och högerextremister väldigt sällan är intresserade av kvinnofrågor.
Det ligger inte i deras intresse för fem öre.
Annars hade dom tagit upp alla fall och inte enbart fallen där
förövarna är invandrare och offret är svenskt.
Dom grövsta våldtäktsmännen och serievåldtäktsmännen är
fortfarande svenskar.
Jag undrar hur många som delade länken om Örebromannen och Hagamannen
när deras etnicitet kom fram?
 
Summan av kardemumman är att jag är passiv i våldtäktsfrågor tills jag
har all fakta på bordet.
Jag vägrar delta i offentlig hängning av män innan jag vet att
dom är 100% skyldiga även om jag tror att dom i många fall är det.
Jag har dock svårt för att man kastar ut våldtäktskortet mot män när
två personer gått hem fulla och en vaknat upp och inte varit medveten nog
för att tycka att hon borde ha haft sex.
Om båda är för stupfulla för att veta vad man gjort så borde båda vara lika
skyldiga eller oskyldiga.
 
Däremot är nej alltid ett nej.
Och det kan inga lagar i världen rubba på!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0