opengates.blogg.se

 

Jag tackar dagligen min lyckliga stjärna för att jag inte är uppväxt i extrema miljöer.

Att jag under hela mitt liv varit fri som en fågel och haft möjligheten att flyga dit jag vill.

 

Även mina föräldrar har begränsade åsikter men faktumet att vi är tre

olika etniciteter i en familj har inte gjort det möjligt för dom att stänga portarna

för oss ifall vi velat beblanda oss med andra etniciteter.

 

Oavsett om man är svensk från en överklassmiljö, muslimsk extremist,

rom, kristen från mellanöstern eller från någon annan instängd miljö så

kan jag inte föreställa mig hur svårt det måste vara att födas in i dessa situationer.

Att ha livet väldigt förbestämt och att inte ha möjlighet att välja vem man får och kan älska.

Att inte ha möjlighet att få växa i sin egen roll för att någon alltid bär rollen åt dig.

Att aldrig någonsin ha möjlighet att välja vilken sexuell läggning man vill bära

utan tvingas bära rollen som heterosexuell när man kanske är honomsexuell.

Att tvingas med att smyga med sin kärlek om det visar sig att kärleken

bär fel färg, fel religion eller fel kultur.

 

Det är en markant skillnad att socialisera med fria människor. Ohämmade människor.

När jag är med begränsade människor så är det nästan som att dom

lider av förföljelsemani.

Dom vågar knappt prata högt för att dom är rädda att någon från deras släkt ska

höra dem. Dom vågar inte göra något som kan uppfattas som

provocerande för folk kan prata. Dom är hjärntvättade att tänka och

agera på ett sätt som deras miljö säger åt dom att göra.

 

Även när du för diskussioner med dem så märker du att

deras ord t om är belånade av deras föräldrar.

Att det dom säger inte baseras på fakta utan på fördomarna

och hatet som deras föräldrar lämnat till dem i arv.

 

Personligen kan jag inte beblanda mig med varken sådana människor

eller mingla runt i dessa miljöer.

Jag får blodsmak i munnen dom få gångerna jag gör det

och känner mig starkt malplacerad.

 

Den största orsaken till att jag slagits mig blodig för att få

uppfostra min barn där dom bor nu är just av denna orsak.

Jag vill att Zarah ska fortsätta med att känna sig som en kamelont

som passar in och är välkommen överallt.

Eftersom våran ort inte innehåller någon typ av etnicitet som besitter

makten i orten så känner sig människorna här väldigt fria med att

beblanda sig med andra.

Många mixade par uppfostrar sina barn här och jag ser det

som ett hopp för framtiden då Sverige är och kommer att förbli mångkulturellt.

Och det är något som både invandrare och svenskar måste komma till freds med....