Kvinnor - Fortfarande en del av kohandeln

 
Tack gode gud att vi lever i år 2013 så att vi kvinnor får välja vem
vi vill dela resten av våra liv med....eller?
 
Det talas mycket om bortgifta kvinnor och hur många gamla och
icke-europeiska länder fortfarande för en slags kohandel med kvinnorna.
Och det är väl egentligen inte så mycket att diskutera om att det faktiskt är så.
Mindre utvecklade länder behåller och står oftast mer bakom gamla seder
och det är både på gott och ont.
 
Men även i dom moderna samhällen så visar det sig att kvinnans
val av man är väldigt inramat.
Vem glömmer prinsessan Viktorias kamp om att få sin Daniel.
 
Vi säger att våra döttrar får träffa vem dom vill men många är införstådda med
att vem man vill kommer med flera begränsningar.
Överklassflickor från Östermalm är nog ganska införstådda med att
Ahmed från Rinkeby inte får bli en del av deras liv.
Muslimska kvinnor kommer nog inte gärna hem med Johan Bergström.
Syrianska kvinnor vet att både mörkhyade och muslimer är ett big no no.
Döttrar med konservativa föräldrar vet att dom sägs upp från familjen om
dom kommer hem med en partner av samma kön.
Svensk som icke svensk, svart som vit, muslim som kristen, många
kvinnor är fortfarande inte huvudansvariga för sina framtida val.
Föräldrar, familj, vänner och bekanta har alltför stora influenser i deras liv.
Även om det inte talas om öppet så tror jag att dessa riktlinjer finns
hos svenskar såväl som invandrare. Beroende på hur open-minded
umgängeskretsen och familjerna är.
 
Det talas om att människor hellre väljer partners från sin egen etnicitet
men det grundar sig alltför ofta i att man kulturellt eller statusmässigt sätt
inte har ett annat val.
 
Jag tackar min lyckliga stjärna att mina föräldrar aldrig ko-handlat med min framtid.
Att jag fått dejta mig fram till den rätta och att etniciteter som inte varit våra aldrig har varit ett issue.
För i slutändan vill jag svära sönder mig själv för mina dåliga
val och älska mig själv för mina bra val.
Och i framtiden tacka mina föräldrar för att dom stöttat
mig och inte hindrat mig genom alla dessa val som slutligen lett mig till det sista rätta.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0