opengates.blogg.se

 

" To many people spend money they haven´t earned,

to buy things they don´t need.

to impress people they don´t like"

 

Jag älskar det här citatet!

Dels för att det ligger en tung sanning bakom det och dels för att det

påminner mig om dom flesta Stockholmsinvånarna.

Ja jag generaliserar och säger Stockholm för att jag tror inte att

detta tänk har förgiftat övriga Sverige till en sådan stor grad som  här!

 

Ibland funderar jag på att printa upp mig till ett levande visitkort.

Så att jag kan gå runt med en ständig informationslapp där det står

vilken gatuadress jag bor på, vad min årsinkomst är, vilken utbildning jag gått

 vad jag kör för bil, vad min man jobbar med, vilka märkeskläder som hänger i min garderob,

vilka skor jag äger och vad jag ska ta mig an i framtiden.

 

På så sätt kan människor välja ifall jag passar in i deras mall långt innan

jag behöver socialisera med dem och ha en lång konversation som

oftast är lika obekväm som ett par string i spets som fastnar i häcken!

 

Det mest patetiska jag varit med om på sistone är nog när min man

berättade att han hade träffat en kille som vi känner som jobbar på

ett företag i våran bostadrättsförening.

Killen i fråga valde att från ingenstans dela med sig av informationen

om att hans fru hade gjort silikonbröst och att han hade köpt

en ny dyr bil.

 

Några dagar senare frågade en annan granne hur mycket min man

tjänade på sitt egna företag.

Samma granne som några månder innan hade dragit

med min man ut för att titta på hans splitternya bil..

 

Hela karusellen är så skrattretande.

Och ännu mer skrattretande är det när människor knappt kan

umgås med människor som har det bättre ställt en dem

för att dom känner sig mindervärdiga.

 

Och visst förgiftas vi alla av denna ytliga charad.

Jag förstod att min man blivit smått påverkad av allt detta

när han valde att investera i ett barskåp när vi renoverade.

Jag dricker inte ens alkohol och han gör det nästan aldrig heller

men här sitter vi med att barskåp med dyra spritflaskor som vi aldrig

kommer att använda och fina glas som bara står och samlar damm:)

 

Jag har klarat mig undan detta maktspel och penismätningar

som görs efter plånboken och status men jag måste erkänna

att jag inte alltid finner det bekvämt att säga att jag BARA

jobbar i en matbutik.

Trots att jag tjänar lika mycket, om inte mer, än mina utbildade vänner

pga av O.B:n och har haft möjlighet att jobba deltid med full

lön så att jag kan vara mer med barnen, så märker jag hur jag

nästan börjar skruva på mig och bortförklara mig varför jag

inte sträckt mig längre än till att jobba inom matbutiksbranschen.

 

Det är en sida av mig som jag hatar.

För jag kunde inte stå mer bakom faktumet att människors

inre alltid väger mer än människor yttre....