Typiskt

 
Jag förstår att människor är trötta på att dom dras över en kam. Att deras gärningar alltid ska kopplas ihop till deras identitet och inte till vem dom är som personer.
Själv är jag URLESS på att höra allt allt jag tänker och gör är kopplad till att jag är utländsk, till att jag är adopterad med en svensk förälder, till att jag har en pappa som är italienare eller till att jag är mörkhyad.
Det finns karaktärer och visa drag som kanske ibland är mer tillhörande en etnicitet mer än en annan, absolut. Men det är ingen fakta och personer kan se olika ut trots samma födelsestad och människor kan agera och tänka annorlunda trots samma etnicitet.
Klart att vi alla någon gång tänker: Typiskt svenskt. Typiskt  mellanöstern. Typiskt för romer. Osv Osv Osv....
Jag tänkte det senast på mötet som jag var på i tisdags med jobbet. Speciellt när vi tog upp ett viktigt problem som försorsakar både konflikter och irritation på jobbet och den delen som förorsakar problemen var snabba på att förneka dem och den delen som anser att detta problem är lika stort som jag bara satt tysta utan att backa upp det jag sade och det jag tog upp. Då tänkte jag faktiskt: Typiskt svenskt! Den där konflikträdda sidan, den där svaga sidan som gör att man fan alltid blir kastat till vargarna som ett offer för att många människor i detta land sällan kan stå upp för varken sig själva eller deras åsikt. Och inte ens när man är schysst nog att ta första smällen så kan dom ställa sig vid min sida och säga att dom faktiskt känner som jag.
Men det är inte bara om svenskar som jag får den där typiskt-tanken i mitt huvud. Kanske oftare svenskar just för att jag är mycket mer utsatt av just dom men god knows att den tanken kommit upp många gånger när bägaren har runnit över. Men för mig är det bara en flyktig tanke och tyvärr är den mer permanent för många många andra människor runt om i världen.
Och ibland även i min egen familj. Om jag beter mig för utländskt så kan mina föräldrar säga: - Men varför säger du så, du är ju svensk ju!? Eller även från min man när vi tjafsar om olika åsikter. - Ja men du är ju så försvenskad.
Ja jag har många många karaktärsdrag som kopplas till min uppväxt med en italienare och en svensk. Och desto fler karaktärsdrag kommer från mitt hemland, mina rötter. Men den människa som agerar och lever idag är den människa som bildas av samhället, av erfarenheter, av olika händelser i livet och av livet självt. Det har egentligen ingenting med vart jag kommer från att göra. Jag kunde lika gärna varit en adopterad Jackie Arklöv som kände sig 100% svensk, som agerade och levde exakt som en svensk, en äkta assimilerad blatte som Jimmie Åkesson eftertraktar så mycket. Och jag kunde varit en flykting från Sri-Lanka som kom på en båt, blev satt i Rinkeby och levde på sos för att ingen ville anställa henne. Jag kunde varit precis vem som helst. Men nu är jag inte vem som helst utan jag är jag. Varken mer....eller mindre.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0